Under ett tiotal år vinterförvarade jag båten på Rosättra båtvarv, d v s varvet som byggt båten. Under ungefär lika många år charterseglade jag och såg till att segla ner båten till sin sommarplats i Svinninge marina under tidig vår för att vara beredd att ta charteruppdrag. Dessförinnan hade jag stått och frusit i förvaringshallarna på Rosättra för att få båten vårrustad.
Och ibland ramlade uppdragen in. Jag minns särskilt en udda, men väldigt trevlig grupp en långhelg i april, en amerikanska, en italienare, en nyzeeländska, en kanadensare och så det sistnämnda parets lille pojke, några år gammal som var brittisk medborgare. Snacka om mångkulturell segling.
Det jag lärde mig av dessa tidiga seglingar var att det i de flesta fall var fantastiskt att komma ut så tidigt i skärgården. Det var ju bara jag och mina eventuella gastar och så fåglarna och var vädret med oss var det ju så där krispigt härligt också.
En gång var det dock så krispigt att isen frös i Vätösundet, men det är en historia för sig. Den kan du läsa här.
Numera fryser jag inte för att få iordning båten på våren, utan har den istället i vattnet över vintern, så bara isen har gått är jag i princip redo att segla. Kallt kan det vara ändå när man seglar, men med skoteroveraller i beredskap behöver man inte frysa.
Det skulle blåsa ostligt på fredagseftermiddagen, lika med motvind, men vid bryggan i Svinninge blåste det västligt, så vi skyndade oss iväg. Vi hann väl komma en sjömil eller så, så dog vinden och snart hade vindriktningen inordnat sig i enlighet med väderprognosen. och vi fick börja kryssa i svag vind. Trälhavet är tomt på båtar.Kalvholmen är nog en väldigt vanlig förstahamn när man ska ut på fredagskvällen och man har sin båt i krokarna. Jag vet inte hur många gånger jag legat här och Roland bekräftade samma bild. Han var förr delägare i en båt som låg i Grisslinge och vart gick han på fredagskvällen om inte hit.Närkontakt med naturen är ju trevligt, bara man inte trasslar in sig för mycket.Lite längre ut lördag och tillbaka in söndag. Så, vart tar vi vägen? Får vi någon vind idag? Egentligen hade vi ju inte bråttom och förmiddagen passerade utan att vi egentligen kom någon vart alls. De som är bekanta med området vet att en förmiddagssegling från Kalvholmen till Grinda betyder att man nästan bara ligger och guppar. Men, vad gjorde det, solen sken och luften var frisk. Hjälmö Västerholme, Träskö Storö, Säck eller kommer vi kanske bara till Gällnö med den här vinden. Vinden kom dock och vid lunch kunde vi börja segla på riktigt. Först lite kryss, men efter Grinda gick vi norrut och fick nästan lite halvvind. Nu var vi i leden upp mot Finnhamn.– Fast vore det inte trevligt att komma till Säck ändå? Inte den vanligaste rutten att gå från Grinda till Säck via Finnhamnsleden, men det går att tvära söderut. På köpet fick jag då också upptäcka för mig nya seglingsvatten. Den här skylten har jag i alla fall aldrig sett förut, i alla fall inte ute på vattnet. Eller jo, i Bohuslän förra året (skrolla alldes till slutet).Roland hade en i mitt tycke cool mössa på sig. Han var dock inte lika övertygad om att den var så cool och slet av sig den så fort kameran kom fram. Han var lite för långsam den här gången.Inte bara Säck är fint, klipporna utanför det trånga sundet som leder in till fladen är fantastiskt vackra.Förtöjda, återstår bara att sätta på kapellen, så blir det ……belöning i form av tjeckisk öl och ögongodis. Det är alltid spännande att ta sig in i fladen tidigt på säsongen när vattenståndet är lågt, men vi hade hela 30 cm tillgodo på det grundaste stället. Och även denna tidiga vårdag var vi ensamma i fladen som sommartid kan vara knökfull med båtar.
Vi gick en runda på Krokholm och Söderholm. Märkliga namn på dessa holmar som numera vuxit samman till en ö. Märkligt i den betydelsen att de faktiskt skrivs som om det nästan vore obestämd form. Bebyggelsen på Söderholm är inte den allra charmigaste. Ser nästan lite fallfärdigt ut.
Även denna natt gick värmaren för fullt och när vi stack ut näsan nästa morgon var det sex grader i luften. Så vad passar bättre då än ett värmande dopp. Det var ju varmare i vattnet, hela åtta grader. Roland köpte inte den logiken och avstod från morgondoppen.Lunchen förbereds innan vi kastar loss. – Vad blir det för gott idag? – Laxwraps! – Mmm…
Ett av de mer bisarra önamnen i Stockholms skärgård måste väl vara namnet på denna ö, Fårdöden. Vad var det för olycka som föranledde detta namn? Jag söker, men hittar bara en allmän förklaring att boskapen drevs ut till nya betesmarker under sommaren. I den trånga farleden norr om ön är det rätt grundfyllt, så här kanske djuren kunde ta sig från sten till sen, men om det då var strömt och ullen blev blöt och tung kunde olyckan vara framme och några får fick sätta livet till. Tja, kanske var det så.
Under en timme eller så skedde vaktavlösningarna vid rodret utifrån gjorda Wordfeud-drag. Jag har spelat i perioder och just nu spelar jag med Roland och Sabine, precis som Roland en gast på Aquileja från sommaren 2025. Roland inspirerade mig att betala för programmet och det var sannerligen överkomligt, 75 kr. Så nu får jag, bland mycket annat, veta att jag spelat 296 fullbordade matcher, vunnit 182 och förlorat 114. Hmm, Maria och Olle ni står säkert för en hel del av de förlusterna. Men, jag har 1970 rankninspoäng, vilket sägs vara avancerad nivå. Någon mer som vill spela?Vi hade vinden med oss idag, en kylig ostvind. Nästan så att man ville dra på en extra tröja under seglarstället. Men skoteroverallerna fick ligga oanvända. Oftast tar jag den lilla omvägen över Saxarfjärden istället för genom Lindalssundet, men med en hyfsat frisk medvind och få båtar ute kändes Lindalssundet lockande idag. Apropå båtar, vi såg faktiskt hela fyra segelbåtar, varav en med segel uppe. Det måste ha varit rekord för min del denna tid på året. Men, våren kom rätt tidigt i år. Eller kom den bara plötsligt? Har ni förresten funderat över klockan som står där, vid inloppet till sundet. Jag googlar och får veta att den har med ett äldre mistsignaleringssystem att göra. Må dä?! Vad kan en klocka ha med det att göra? Och har ni funderat över den lilla borgen längre in i sundet? För många år sedan fick jag lära mig av en gammal klasskompis syrra vars familj har hus i sundet att den uppfördes av en släkting till familjen. Bara på kul så där.
Tack Roland för en härlig helg! Det är trevligt att hänga med dig. Du är varmt välkommen tillbaka och kanske tillsammans med EvaMonica då.
