MED ANNIKA ÖHRNER LINDÉN (Ven-Limhamn) RESPEKTIVE VIVEKA WIKSTRÖM (Limhamn-Stubbeköbing)
Efter en härlig midsommarhelg på Ven tänkte jag mig till Mölle för att förlora mig i ett Povel Ramelskt gräsänklingsbluesskimmer. Men, jag väcktes bryskt ur denna dröm av Havneguidens krassa budskap: ”kraftig väst- eller nordvästlig vind … kan göra det omöjligt att angöra eller lämna hamnen.” Tänkte att jag kanske borde putsa på mitt obefintliga rykte som riskminimerare och istället bestämde jag oss för att styra skutan mot Sotji (alias Limhamn) för fotboll och besättningsbyte. Vet dock inte om Sverige-Tyskland minimerade riskerna för det psykiska välbefinnandet så mycket mer…
I näst intill stiltje fortsatte färden och tid gavs att ingående studera olika detaljer av den mäktiga Öresundsbron, men så småningom kändes det att Danmarksäventyret började på riktigt. Via Rödvig har nu Aquileja passerat Danmarks alpina område, Möns klint, som når svindlande 128 m ö h. Ja, ja, jag återkommer till Himmelsbjerg som når hela 147 m ö h. Men, i ärlighetens namn, Möns klint var mer imponerande än vad man kan tro. Underbar segling idag som avslutades med sandstrandsbad och middag i fullmånesken, dessvärre utan tillhörande romantik. Imorgon blir det liggedag och utforskning per pedal av ön Mön.
