Salomonsson Claes är med Per Karlbom, eva ljungkvist och agneta cuypers
Ankardrink i Fjällbacka 😀😀😀 
Pelle i Gluppöbassängen 😀😀😀
Fjällbacka
Skagen-Gullholmen
En kulingvarning gjorde att det blev en dag extra i Skagen, totalt fem nätter. Kändes lite konstigt att lämna Danmark efter att ha tillbringat drygt två månader i landet. Började ju nästan att tänka på danska 😊
Överseglingen till Sverige var helt odramatisk. Vi höll en kurs som syftade till en bekväm översegling och med tanken att komma så långt norrut i Bohuslän som vi orkade. Var hamnar man då? Tja, där borta ligger ju Gullholmen. Hade för mig att jag hört talas om att det skulle vara fint där och under influens av en väl optimistisk tolkning av Västtrafiks reseplanerare blev det målet för seglingen.
Vilken knock! Trodde att ribban efter alla mysiga ställen i Danmark satt så högt att jag skulle ha svårt att imponeras mer. Där skulle man vilja vara…
Tack Agneta, för att du var modig och hängde med, längre från land än du varit tidigare 
Hej då Danmark! På gensyn! Kanske ses vi på Läsö nästa år…
I vilken ände finns guldkistan?
Kreativ AIS-info, del 2: ”Hjem till pigerne”.
Hej igen Sverige!
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Gullholmen
Skagen
När jag tidigare försökte se Skagen framför mig såg jag stränderna och ljuset och så, naturligtvis, Skagenmålarnas verk. Utan att jag någonsin betraktat mig mer än medelmåttigt konstintresserad har jag ändå alltid fascinerats av dessa Skagenmålare. När jag nu tänker tillbaka på Skagen minns jag med värme, stränderna, ljuset och så Skagenmålarnas verk, men också putsade, gula hus, ofta nedbäddade i dynerna, med fastmurade tegelpannor med vitmålad fog, vilket ger husen ett karaktäristiskt, fint utseende.
Men, tillbaka till Skagenmålarna, så häftigt att på plats få se så många av deras verk och den miljö de verkade i. Blev faktiskt helt tagen av besöken på Skagens museum. Var t o m där två gånger…
Dessvärre tänker jag även tillbaka på en hamn med låg mysfaktor. Till dess försvar får man ju säga att det i alla fall var en levande (industri-)fiskehamn. Mot slutet av veckan blev även den del av hamnen som var avsedd för ”lystbåder” levande i ett helt annat avseende. När vi anlände var det en rätt sömnig historia, men efter några dagar fullständigt vällde det in båtar med främst svenskar och en och annan norrman. Hamnen och restaurangkvarteren omvandlades till något som ledde tankarna till en spansk grisfest eller Nyhavn på sjuttiotalet. Undrar vad det sätter för avtryck hos Skagenborna. Får de månne samma bild av svenskar som köpenhamnarna hade innan brons tillkomst?
Nåväl, inget man märkte något av, danskarna var vänliga och hjälpsamma som vanligt. Grisfesten? Jo, ”traditionell” säsongsavslutning i Skagen…
Har ni inte varit där? Allt har väl en baksida, men framsidan borde göra hela Skagen-udden till ett måste på allas bucket list. Missa då inte stränderna, den blå timmen eller Skagens Museum.
Inte ett inlägg med så mycket segling kanske. Men segling är ju inte bara segling, utan även alla häftiga platser seglandet kan leda en till.
Söder om Skagen löper underbara stränder ner mot Aalbaek och Frederikshavn.
De tidiga Skagenmålarna hade ett styvt jobb att ta sig upp till Skagen. Innan järnvägen kom hit 1890 fick de ta sig fram med postdiligensen (agposten) på stranden från Frederikshavn. Tog nästan en hel dag. Någon hamn fanns inte heller, den byggdes först i början av 1900-talet. på Damstederne Strand.
Jag står på en av de högre dynerna jag klättrat upp på. Det är en vandrande dyn och den är på väg ut i Kattegatt. Synd på ett så fint ”utsiktsberg”.
Alla dessa fartyg på redden. Jag undrar vad de gör ombord. Pillar sig i naveln, super, målar, spelar kort…? på Damstederne Strand.
Låg mysfaktor för seglare som seglar av lust. påSkagen Havn.
Michael Ancher och PS Kröyer (de två ”största” Skagenmålarna?) tar emot utanför Skagens museum. Skulptören heter Laurits Tuxen.
En guidad visning adderar mycket värde. Är danskan lite ringrostig bör man nog ta en tur på engelska. Jag anser mig förstå danska rätt bra, men missade nog ändå en 10 % av denna trevliga guides dialektala danska.
Här är vi i Bröndums hotells tidigare matsal som flyttades över till Skagens museum 1946. Förutom att hotellägaren samlade på konst som fällts in i väggpanelerna hade familjen Bröndum en viktig roll när det gäller Skagenmålarna. Man umgicks och bodde på hotellet, som fortfarande finns kvar, och en av döttrarna i familjen, Anna, gifte sig med Michael Ancher. Även hon fick konstnärsutbildning trots att det inte var kutym då att utbilda kvinnliga konstnärer. På Skagens Museum.
PS Kröyers målning av sin fru Marie och vännen Michael Anchers hustru Anna promenerandes på stranden söder om Skagen. Innan hamnens tillkomst, Sönderstrand, idag Damstederne. Ljuset är det speciella ljus som uppstår under den blå timmen efter solnedgången på andra sidan Skagenudden. På Skagens Museum.
PS Kröyers vackra hustru, Marie, porträtterad av maken. På Skagens Museum.
Skagenmålarna avbildade inte bara varandra, utan även den lokala befolkningens hårda liv. Tydligen var de väldigt uppskattade bland lokalbefolkningen och vissa personer förekommer som modeller i flera verk. Konstnär: PS Kröyer. på Skagens Museum.
Det fanns även en svensk som räknas till Skagenmålarna, Oscar Björck. Väldigt skickligt gjord målning. Det är så att man kunde känna, om man nu hade fått röra tavlan, den skrovliga ytan av bortskrapad, övermålad färg på båtens fribord.På Skagens Museum.
Badglädje utan rädsla för brännmaneter
Återigen en härlig tavla av PS Kröyer. på Skagens Museum.
Minns inte vem som hade målat denna fina tavla. Någon? på Skagens Museum.
Paret Ancher fick bara en dotter, Helga, som även hon blev konstnär och målade den här härliga tavlan. På Skagens Museum.
Konstnär: Mihael Ancher. På Skagens Museum.
Ser ut som en interiör från Anchers hus som är väl bevarat och som man kan besöka. på Skagens Museum.
En av mina favoriter. Återigen PS Kröyer om stod bakom stafflit. på Skagens Museum.
PS Kröyer avbildar sin fru Marie… på Skagens Museum.
Jaha, vem var det nu som målat denna? På Skagens Museum.
Agneta Pettersson Studeny Detta tror jag var Ancher
-
Per Karlbom Skagens museum???
Interiör från paret Anchers hus. Pianot känns igen på en del av målningarna. I trädgården hade man inflyttningsfest, vilket gav PS Kröyer inspirationen till tavlan Hip hip hurra! Lite snöpligt för Skagens museum hänger detta mästerverk i konsthallen i Göteborg, även den väl värt ett besök. på Michael och Anna Anchers hus.
Två hav som krockar med varandra. på Grenen.
Den här lille krabaten hittade vi på stranden mot Skagerack. Hoppas den väntar på att mamma ska komma med krubb… Eller väntar den på andra tider?
Ett jäkla väsen blev det när vi kom och störde.
Solnedgång i Skagerack i Gammel Skagen.
Blå timmen på Kategattsidan. Det var här någonstans Marie Kröyer och Anna Ancher promenerade på PS Kröyers målning Sommeraften på Skagen Sönderstrand. på Damstederne Strand.
När man får oväntat besök. Bubbel och in i dimman (därav upplevs bilden möjligen som lite suddig. Med Catharina Hägg, Ingrid Tibbling, Agneta Pettersson Studeny och Rose-Marie Lundblad på Skagen Havn...Kommentarer.-
Per Karlbom Tack! 🙂.Caroline Halldén Eventuellt är det ett ålderstecken Pelle när man börjar uppskatta konst och samtidigt förfäras över ölande helgfirare. Håller med dig om att Skagen är helt förtjusande. Härligt höra dina reflektioner. Nu kör vi dina bilder på Air-play så vi kan njuta här hemifrån..
-
Per Karlbom Ålder? Hmm, tänkte jag inte på 😊 Jag är ju fortfarande ung, eller… 🤔 Någon annans teori var att jag var avis att jag inte fick vara med 😃
-
-
Skagen, Grenen
Danmarks mest populära turistmål: norra spetsen på Jylland, d v s Grenen strax norr om Skagen. Udden där det lugna (?) Kattegatt och det vresiga Skagerack möts och de olika haven kolliderar med varandra.
Aalborg-Limfjorden-Hals-Skagen
med Per Wistrand (Aalborg-Hals) och viveka wikström
En stor del av nöjet med att segla, och med att resa i största allmänhet, är ju mötet med människor. Överhuvudtaget i Danmark har jag mest mött varma och trevliga människor. Man tycks ha mer tid att växla några ord och hjälpa till och det gäller i ännu högre grad ju längre ut på landet man kommer. I närheten av Amtoft inne i Limfjorden ligger Nordeuropas största fågelskyddsområde. Vi var tre ombord på två cyklar och behövde en tredje. Vi gick upp till byns köbmand, som visade sig vara en kvinna, och hörde oss för om cykeluthyrning. Nej, det fanns det ingen. Men, vad gjorde det, hon ringde runt till bekanta och hörde sig för om någon hade en cykel att låna ut till ”nogle svensker”. Raskt kom en dam som bodde tre kilometer bort körandes med sin bil och levererade en cykel åt oss. ”- Vi vill gärna betala dig.” ”- Nej, nej, det kommer inte på fråga. Vi broderfolk måste ju stötte varann.” Hoppas blomman i cykelkorgen uppskattades.
Annars avslutades ju veckan innan med storm och veckan därpå fortsatte med en hel del skitväder och lägre temperaturer. Som tur är var i alla fall besättningens temperatur på en behaglig nivå. Limfjorden då? Det lät ju så spännande, detta vatten som ursprungligen var en fjord men som en stormvåg i början av artonhundratalet omvandlade till ett sund mellan södra delen av Jylland och dess norra rest. Kanske gjorde det blygråa vädret att vi inte såg dess omtalade skönhet eller så var vi på fel ställen, men nog har jag sett skönare delar av Danmark.
Väder och vind och besättningsmedlemmarnas håg gjorde att vi inte tog vägen via Nordsjön och Skagerrack upp till Skagen och tillbaka i Kattegatt seglade vi dessvärre även förbi Läsö. Det får bli något annat år. Rutten gick Ålborg-Amtoft-Doverodde-Nyköbing Mors-Fur-Nibe-Hals-Frederikshavn-Skagen och här i Skagen skiner solen igen (hur länge?). En lite längre seglingspaus nu och så bär det sedan av mot den svenska Västkusten.
Man ska inte döma hunden efter åren och uppenbarligen inte heller Skagen efter dess hamn som står i brutal kontrast till resten av Skagen och som väl dessutom måste vara en av Danmarks dyraste småbåtshamnar, 280 DKK (motsvarande c:a 390 SEK). Men Skagen, det är värt ett eget kapitel.
Skitväder från Ålborg till Amtoft
Enligt utövarna den danska nationalsporten krolf – en slags krocketgolf… på Amtoft Havn.
Det kan vara jobbigt att cykla. Inte minst när det stora fågelskyddsområdet Vejlerne visade sig både uttorkat och fågelfattigt…
Kreativ AIS-information på Feggesundfærgen.
Två fasta röda. Klart at passera västerut. Men hallå, ska du inte fälla upp klaffen lite mer? på Vilsund Bridge.
Söt färja över Nees sund
Grönt är skönt även om det är grått.
I fjärran skymtar man den landremsa som till stor del avgränsar Limfjorden från Nordsjön. Vi vände dock tillbaka och rundade ön Mors. på Oltidshøjene Ydby.
Mer blöt än så här med kläderna på kan man inte bli. Även cykelturer kräver trovärdiga väderprognoser. på Doverodde Lystbådehavn.
Klyscha som alltid fungerar: Efter regn kommer solsken. Frågan är väl bara när… på Sallingsund Bridge.
I Danmark finns det åtminstone tre Nyköbing. Är denna den sömnigaste? i Nykøbing Mors.
Sjölä, men hård vind rakt in i sidan och trångt akterut. Spännande att ta sig ut 😟 på Fur Havn.
Fur var en både vacker och välmående ö. Välståndet kom framförallt från industri och tillverkning av kattsand (!) och specialtegel.
Fur
Här skulle man ha kunnat stanna till och undersökt Fredrik den VII:s kanal som man här anar inloppet till. Kanalen grävdes för att sjöfarten skulle slippa de svårnavigerade och grunda vattnen vi nu seglade på. Kunde man inte muddra på den tiden då kanalen byggdes? I bakgrunden ser man också det vita kanalbetjenthuset. Vi sparade dock dessa utforskningar och gick vidare mot Nibe. i Løgstørs kommun.
Nibe var en rätt mysig liten stad.
Åter i Hals visade sig även det vara ett rätt mysigt litet samhälle. Det gäller att ge sig iväg från hamnarna bara som inte alltid är så idylliska.
Hals
Från Hals gick det undan i frisk vind med bara förseglet uppe. Frederikshavns lustbåtshamn låg lite off och vi har ingen aning om Frederikshavn är en trevlig stad. Färjetrafiken kunde dock vara tät. Först in kommer färjan från Läsö och efter den en Stenabåt från Göteborg. Den här dagen skulle vi behövt lite av vinden från dagen innan…
Jag kan inte påminna mig att jag sett så många handelsfartyg ligga och vänta på bättre tider. Jag räknade till mellan 20 och 25 fartyg. Går vi mot sämre tider?
Hamnen i Skagen är relativt stor och fokus är helt och hållet på fiske och varvsindustri. Visst fanns det en och annan näpen fiskebåt, men väldigt många bjässar (se den röda). Vad fiskar de? Val?
.
Ebeltoft-Anholt-Aalborg
Veckans stora upplevelse stavas A-n-h-o-l-t. Anholt ligger utslängt i Kattegatt. Vi seglade runt tio timmar från Ebeltoft för att ta oss dit och sedan tio timmar igen för att komma tillbaka till Jylland och Hals. Ön omges av underbara stränder som bjöd på de härligaste baden hittills i sommar: klart, varmt vatten, mjuk sandbotten, inga maneter, ljuvliga sandstränder med höga dyner som man kunde hoppa i och bli som barn på nytt i och överallt doftade det gott av en och tall och vad vet jag. Ön var överraskande kuperad och färgerna kanske lite speciella, men effektfulla. Kanske var det ett resultat av torkan i år. Väderprognoserna gjorde att det bara blev två nätter på Anholt, men jag kommer gärna tillbaka och vandrar på dina underbara stränder igen.
Från Hals gav vi oss in i Limfjorden. Detta vatten som alltså delar Jylland i två delar. Kanske inte så många som tänker på det. Återigen dök maneterna upp och med dem även tumlarna. Gillar tumlare maneter månne?
Vi kom dock inte så långt in i fjorden som vi hade tänkt. För första gången i sommar blev vi inblåsta – i Aalborg. Det är inte bara spännande att segla i Danmark, utan även att ligga i hamn. Jag låg bara och väntade på att förtöjningstamparna skulle slitas sönder och båten krängde så att grejer rasade omkring som vore det en värsta kryss. Jag vet inte hur mycket det blåste, men prognosen förutspådde byar på 25-32 m/s och längre västerut var det varning för orkan.Tog sommaren slut nu eller tog den bara en, möjligen välförtjänt, paus?
Man ställs in för olika utmaningar när man seglar utomlands, även om ju Danmark nästan känns som hemmavid. Gasol är en av dem. I Svendborg hittade jag en byggmarknad som bytte gasflaskor av den sort jag har ombord. Det var inget snack, jag fick en flaska med dansk fattning mot min svenska. – Var jag medveten om att kopplingen var annorlunda? – Jo tack, jag har försett mig med en adaptersats.
Men, när det sedan var dags igen i Ebeltoft och nytt försök i Aalborg, var det tvärnit. Jag såg ingen annan råd än att köpa en helt ny flaska med dansk anslutning. Nu har jag två flaskor med dansk koppling och en med svensk. Undrar om jag blir av med den danska i Sverige? Var dessutom tvungen att göra om gasolinstallationen, då adaptern gjorde att flaskan inte fick plats i den dränerade tunna som flaskan annars står i.
Hur har ni andra som seglat utomlands tacklat detta med gasol? Hört att en del fyller sina flaskor, men här i Danmark har jag inte stött på detta.
.
Samsö-Århus-Ebeltoft
Med Gunilla Albrektson, Johnny Jørgensen (Århus-Ebeltoft) och Glennie Lund Jensen (Århus)
Datum: 29 juli-4 augusti 2018
Rutt: Samsö (Mårup)-Tunö-Århus-Ebeltoft
Inget ont som inte har något gott med sig.
Det onda: Telefonen gick sönder. Fast hur ont det gjorde insåg jag först inte. Det var ju inte bara det att det inte gick att ringa, messa eller surfa. Bank-id:t gick upp i rök och det började komma hotfulla påminnelsefakturor. Till råga på eländet lade Tele2 ner Europa-roamingen under ett dygn eller två, så inte gick det att ringa och ställa saker tillrätta heller. Och för att skaffa ett nytt bank-id, behöver man vara inloggad. Med vadå? Jo, med det bank-id:t som gick upp i rök. Snacka om moment 22. Om man nu inte har en sådan där dosa med sig, men den slängde jag nog ut i berusningen över bank-id:s förträfflighet. Tänk på det ni, om ni ska vara borta längre än fakturaintervallen.
Det goda: Vi kom till Århus! Vilken mysig stad. Det hade jag raderat ur minnet, fastän jag varit där åtminstone två gånger förut, dock länge sedan, längre än fakturaintervallen. Och så kunde jag bocka av en del annat på att göra-listan: nytt objektiv, nya sandaler, ny cykelslang.
Efter norra Samsö, gick upptäcktsfärden vidare på cykelstigar och andra framkomlighetsfrämjande underlag till södra Samsö. Fast, hade man sett norra Samsö, var det inte lika lätt att bli imponerad av dess södra hälft. Mot slutet av turen visade det sig att allt underlag inte heller var så framkomlighetsfrämjande. Jag älskar (nåja) mina Brompton-cyklar, men det är klart, det är ju inga Mountain Bikes direkt. Poff, första punkan på väg ner i terrängen till en inbjudande strand. Det var bara att vika ihop cykeln och ta bussen ”hem”.
Vi gjorde även ett stopp på grannön, Tunö. Mysig liten ö med tillhörande charmig by och några fina stränder. Känner dock att ribban så sakteliga höjs.
Kommentar
Per Karlbom
Instämmer. Välkommen tillbaka imorgon för en sejltur 🙂
Kommentar
Eva-Lotta Sanderup
Håller helt med dig, danskarna är duktiga på att ta hand om sina skutor!
Till slut blir man hemmablind även när man är på semester. Om nu Tunö oförtjänt drabbades av denna mättnadskänsla, så föll vi återigen till föga när vi kom till Ebeltoft och lät oss tjusas av dansk småstadscharm och en fridfull, trevlig hamn med härlig badplats. Maneterna lyste fortfarande med sin frånvaro och man kunde simma fritt.
Kommentarer
Gunilla Albrektson
Tack Pelle för två härliga veckor ombord på fina Aquileja. ⛵️
Johnny Jørgensen
Tak Per det var en super tur 😎
Två reflektioner:
1) Det är många som med smickrande omdömen kommer fram och undrar över vad det är för båt jag har. Linjetten är ju knappt känd i hela Sverige ens och ännu mindre i Danmark. För det mesta ser folk ut som skrynkliga russin när man upplyser dem om vad för slags flytetyg jag har. Några gissar på Arcona och någon hävdade att jo, han tänkte nog Linjett om det inte var en Arcona. En person dock, på Samsö, kom fram och utropade, nä men en Linjett, – Det er ju ett smukt skib. Han hade en Linjett 32 som han köpt av den i Linjettseglarsammanhang relativt välkände Lennart Collén. Även här i Ebeltoft ska det finnas en. Månne samme seglare?
2) Hittills har stränderna i Danmark inte imponerat särskilt. Kanske är jag bortskämd med 15-20 somrar i Frösakull/Tylösand, 25 somrar på Fårö och ett antal nedslag på Sandhammaren, i Skanör/Falsterbo och Dueodde (Danmark gubevars), men den typen av stränder har vi inte sett ännu. Ska bli spännande att se vad ställen som Anholt, Skagen och Läsö har att erbjuda. Bara vinden avtar (kulingbyar nu) sätter vi kurs mot Anholt.
Kommentarer
Ysse Berntson
Trevlig beskrivning!! Fin fortsatt tur!
Per Karlbom: Tack!
Susanne de Mander
Härlig läsning
Kjell-Arne Berglund
Kul att läsa om dina äventyr.
Ha det så bra framöver.
Per Karlbom: Tack!
.
Marlene Ericson
Det är vägen som gör resan värd. God tur!
Per Karlbom: Så poetiskt
.
Marie Grane
Härligt att läsa om din resa, får lust att besöka Danmark. Ha en fortsatt trevlig resa!
Per Karlbom: Tackar för det! Hälsa Ola!
.
Agneta Ahlberg
Men åhh så många fina ställen!! Skulle så gärna velat vara med o se Samsø, Skagen mm
o alla räkningar… det fixar sig o det är nyttigt med lite motgångar ibland för att inse hur bra allt brukar flyta
God tur vidare!!
Per Karlbom: Mange takk!
Caroline Halldén
Javisst är väl Ebeltoft en pärla. Anholt minns vi också väl. Så häftig ö.
Per Karlbom: Blir spännande att komma dit.
Salomonsson Claes
Intressant tur
Nina Katarina Lund
Härliga bilder!
Marie Friis
Så trevlig läsning med tips om nya semestermål för mig.
Per Karlbom: Kul att skrivandet uppskattas
Hans Halldén
Det gör vi också, uppskattar din skrivarkonst!
Aabenraa-Samsö
Med Gunilla Albrektson
Rutt: Aabenraa-Aarö-Assens-Ellebaek vig (på svaj)-Middelfart-Samsö (Mårup)
Datum: 22-28 juli 2018
På jakt efter smör ramlade jag istället på en gubbe som hyrde ut dressiner. Som kontrast till all segling har jag ägnat ett par timmar åt järnvägsarkeologi. Godstrafiken på denna korta bibana (6-7 km) mellan Aabenraa och Rödekro upphörde tydligen 2001 och persontrafiken redan på sjuttiotalet. Historien sätter sina ”spår” på många sätt. Eftersom Aabenraa var tyskt fram till 1920 drevs banan av preussiska statsjärnvägen fram till dess. Preussare på Jylland? Känns som en främmande tanke.
I Aabenrå mönstrade Gunilla på. Gunilla var även med första gången jag deltog i en minieskader ordnad av Singel & Mingelsegling i Stockholm, en kylslagen Kristi Himmelfördshelg 2014. Nu var det lite varmare… Första målet blev Aarö. Lilla Bälts pärla enligt reklamen.
Även danska marsvin (tumlare) bjöd på underhållning både utanför Assens hamn och när vi seglade vidare. 🙂
Om nu inte Aarö levde upp riktigt till förväntningarna visade sig istället Assens vara en fin gammal by.
Lotta Gustafsson
Bra där⛵😂 ‼️
Salomonsson Claes
Är det båt duschen ?😀😀😀🤗
Per Karlbom: En av dem 🙂
Hans Berkegård
bucket challenger innehåller väl isbitar också, en delikatess som är sällsynt i dessa tider.
Per Karlbom: Hårdvaluta. Is alltså ☀️
—
Att i Lilla Bält ställa autopiloten på en viss kompasskurs är inte att rekommendera. Vi upplevde strömhastigheter på upp till tre knop så rätt vad det var kunde man vara någon helt annan stans än man tänkt sig.
Middelfart, ännu en dejlig by.
Äntligen har Aquileja kommit ut i Kategatt. Vattnet är ofta Medelshavsblått och maneterna har nästan försvunnit. Vi tog ett lite rejälare skutt, från Middelfart till norra delen av Samsö, Mårup.
Idag utforskade vi norra delen av ön. Här är väldigt vackert och här finns också byn Nordby som har utsetts till Danmarks mest välbevarade landsbygdsby.
En utmaning i Danmark, inte minst när det blåser mycket, är de ibland väldigt trånga hamnarna. Peppar, peppar hittills har allt gått bra, men idag blev vi åskådare till en tysk båt som dunsade in i sin granne när de skulle lägga ut. Efter ytterligare cirkusuppvisningar i hamnen lade de sig bredsida mot oss och en bister skeppare kom över med kamera och visitkort i högsta hugg. Har aldrig tyckt att det varit något problem att segla själv, men härnere vet i sjutton… Bra med gastar
Vad händer? Den här vädertypen hade jag nästan glömt bort att den existerade. Noterade upp till 22 m/s innan blixtarna gjorde att jag slog av allt. Inte för att jag vet om det hjälper..
Kommentarer
Marita Haaga
Whoooa! Är allt bra?
Per Karlbom
Spännande omväxling till all sol och värme 🙂 Undrade bara ett tag om bryggpollaren skulle hålla när vi fick slagsida som värsta kryssen.
–
Susanne Roos
Jösses! Hoppas allt gått bra!
Cecilia Alvthin
Hoppla! Ja när det slår om lan det gå fort! Hoppas allt är väl.
Ulf Stenfeldt
Jisses, ser att fendern blåser upp på däck.
Helene Ekström
Uj!
Per Karlbom
Det var kanske en nyttig påminnelse om att tropikerna inte har flyttat permanent till Norden. Allt gick bra och bryggan höll. Nu skiner solen igen ☀️
Salomonsson Claes
😀😎🤗
Eva-Mi Jungefeldt
Oj, jäklar vad det blåste. Man ser hur fenderten lyfter 😱
—
Aerösköbing-Flensburg-Aabenraa
Med Helene Backlund och Anna Grahn.
Datum: 15-21 juli 2018
Rutt: Aerösköbing-Langeland (på svaj vid …kolla loggboken)-Als (Mommark)- Flensburg-Dynt hoved (på svaj)-Sönderborg-Als (Dyvig (på svaj)-Aabenraa
Veckorna går med en förfärlig fart. Över halva seglingstiden förbrukad. Inte lika säker på att över hälften av alla sevärdheter bockats av ännu… Och jag känner mig långt ifrån mätt på seglarlivet. I o f s svårt med tanke på vädret…
Kan återigen påminna om att det fr o m nästa vecka kommer att finnas gott om plats ombord om någon skulle vilja haka på.
Aquileja har i alla fall vänt nosen norrut nu efter besöket i Flensburg och via charmiga Sönderborg och två svajankringar söder och norr därom (Dynt hoved på Jylland respektive Dyvig på Als) nått Aabenraa för besättningsbyte. Inte den mest charmerande hamn jag legat i i Danmark, men en OK stadskärna enligt traditionell dansk modell. Seglingsveckan startade med att sola och bada och med en cykeltur från Aerösköbing till Marstal på Aerö och en efterföljande kvällssegling och svajankring längs Langeland. På väg över mot Als kom så äntligen spinnakern upp. I Mommark på Als njöt vi av det fina ljuset och den vackra stranden. Till Flensburg blev det återigen kryss i hejdundrande fart och ut därifrån kvällen därpå sa det bara swosh, så var vi framme vid vår nattklint, Dynt hoved.
Flensburg var en trevlig stad väl värd ett besök. Det märktes tydligt att man befinner sig i gränstrakter, med minoriteter av danskar respektive tyskar på båda sidorna av gränsen. Det märks t o m i språket. Hälsningsordet Moin används av både tyskar och danskar nära gränsen. Aabenraa var för övrigt tyskt så sent som 1920 då det som ett resultat av en folkomröstning återförenades med Danmark. Samma folkomröstning ledde dock till att Schleswig-Holstein förblev tyskt.
Mommark havn
Vi närmar oss tropiska trakter Stranden i Mommark.
Aerösköbing
Aerösköbing
Med Maria Böhm och Marita Haaga respektive Helene Backlund och Anna Grahn
Datum: 14-16 juli 2018
Aerösköbing måste vara en av de mest pittoreska små städer jag varit i.
Staden är en av huvudorterna på Aerö och ön har flest soltimmar i Danmark vilket gör att man tydligen kan hitta flera subtropiska arter på ön.
Bilderna talar för sig själva…
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Kommentarer
.