Blogg – Sida 13 – Per Karlbom

25 augusti, 20187 april, 2026

Sommarsegling 2018: Skagen

Detta är en redigerad version av det ursprungliga inlägget som egentligen var kopior av Facebook-inlägg och kommentarerna kommer från dessa. Bildlänkarna kraschade och är nu återställda utan kopplingar till Facebook.

Rutt: Skagen

Gast och gäster (del av tiden): Catharina Hägg, Rose-Marie Lundblad, Agneta Pettersson Studeny, Ingrid Tibbling
Datum: 19-25 augusti

När jag tidigare försökte se Skagen framför mig såg jag stränderna och ljuset och så, naturligtvis, Skagenmålarnas verk. Utan att jag någonsin betraktat mig mer än medelmåttigt konstintresserad har jag ändå alltid fascinerats av dessa Skagenmålare. När jag nu tänker tillbaka på Skagen minns jag med värme, stränderna, ljuset och så Skagenmålarnas verk, men också putsade, gula hus, ofta nedbäddade i dynerna, med fastmurade tegelpannor med vitmålad fog, vilket ger husen ett karaktäristiskt, fint utseende.

Men, tillbaka till Skagenmålarna, så häftigt att på plats få se så många av deras verk och den miljö de verkade i. Blev faktiskt helt tagen av besöken på Skagens museum. Var t o m där två gånger…

Dessvärre tänker jag även tillbaka på en hamn med låg mysfaktor. Till dess försvar får man ju säga att det i alla fall var en levande (industri-)fiskehamn. Mot slutet av veckan blev även den del av hamnen som var avsedd för ”lystbåder” levande i ett helt annat avseende. När vi anlände var det en rätt sömnig historia, men efter några dagar fullständigt vällde det in båtar med främst svenskar och en och annan norrman. Hamnen och restaurangkvarteren omvandlades till något som ledde tankarna till en spansk grisfest eller Nyhavn på sjuttiotalet. Undrar vad det sätter för avtryck hos Skagenborna. Får de månne samma bild av svenskar som köpenhamnarna hade innan brons tillkomst?

Nåväl, inget man märkte något av, danskarna var vänliga och hjälpsamma som vanligt. Grisfesten? Jo, ”traditionell” säsongsavslutning i Skagen…

Har ni inte varit där? Allt har väl en baksida, men framsidan borde göra hela Skagen-udden till ett måste på allas bucket list. Missa då inte stränderna, den blå timmen eller Skagens Museum.

Inte ett inlägg med så mycket segling kanske. Men segling är ju inte bara segling, utan även alla häftiga platser seglandet kan leda en till.

Damstederne Strand. Jag står på en av de högre dynerna jag klättrat upp på. Det är en vandrande dyn och den är på väg ut i Kattegatt. Synd på ett så fint ”utsiktsberg”. Alla dessa fartyg på redden. Jag undrar vad de gör ombord. Pillar sig i naveln, super, målar, spelar kort…?

Damstederne Strand. Söder om Skagen löper underbara stränder ner mot Aalbaek och Frederikshavn. De tidiga Skagenmålarna hade ett styvt jobb att ta sig upp till Skagen. Innan järnvägen kom hit 1890 fick de ta sig fram med postdiligensen (agposten) på stranden från Frederikshavn. Tog nästan en hel dag. Någon hamn fanns inte heller, den byggdes först i början av 1900-talet.

Kommentarer

Marlene Ericson: Såg du fyren som kommer begravas i sand? De där flygsands-dynerna minns jag som en mäktig upplevelse

Per Karlbom: Nä, den missade jag. Shit, eller yes! Får resa dit igen

Interiör från paret Anchers hus. Pianot känns igen på en del av målningarna. I trädgården hade man inflyttningsfest, vilket gav PS Kröyer inspirationen till tavlan Hip hip hurra! Lite snöpligt för Skagens museum hänger detta mästerverk i konsthallen i Göteborg, även den väl värt ett besök.

PS Kröyers vackra hustru, Marie, porträtterad av maken.

Ett jäkla väsen blev det när vi kom och störde.

Den här lille krabaten hittade vi på stranden mot Skagerack. Hoppas den väntar på att mamma ska komma med krubb… Eller väntar den på andra tider?

När man får oväntat besök. Bubbel och in i dimman (därav upplevs bilden möjligen som lite suddig :-)).

Kommentarer

Catharina Hägg: Tack för drinken Pelle! Trevligt!

Skagens museum. En guidad visning adderar mycket värde. Är danskan lite ringrostig bör man nog ta en tur på engelska. Jag anser mig förstå danska rätt bra, men missade nog ändå en 10 % av denna trevliga guides dialektala danska. Här är vi i Bröndums hotells tidigare matsal som flyttades över till Skagens museum 1946. Förutom att hotellägaren samlade på konst som fällts in i väggpanelerna hade familjen Bröndum en viktig roll när det gäller Skagenmålarna. Man umgicks och bodde på hotellet, som fortfarande finns kvar, och en av döttrarna i familjen, Anna, gifte sig med Michael Ancher. Även hon fick konstnärsutbildning trots att det inte var kutym då att utbilda kvinnliga konstnärer.

Skagens museum. PS Kröyers målning av sin fru Marie och vännen Michael Anchers hustru Anna promenerandes på stranden söder om Skagen. Innan hamnens tillkomst, Sönderstrand, idag Damstederne. Ljuset är det speciella ljus som uppstår under den blå timmen efter solnedgången på andra sidan Skagenudden.

Skagens museum. Skagenmålarna avbildade inte bara varandra, utan även den lokala befolkningens hårda liv. Tydligen var de väldigt uppskattade bland lokalbefolkningen och vissa personer förekommer som modeller i flera verk. Konstnär: PS Kröyer.

Skagens museum. Det fanns även en svensk som räknas till Skagenmålarna, Oscar Björck. Väldigt skickligt gjord målning. Det är så att man kunde känna, om man nu hade fått röra tavlan, den skrovliga ytan av bortskrapad, övermålad färg på båtens fribord.

Skagens museum. Badglädje utan rädsla för brännmaneter 🙂 Återigen en härlig tavla av PS Kröyer.

Skagens museum. Michael Ancher och PS Kröyer (de två ”största” Skagenmålarna?) tar emot utanför Skagens museum. Skulptören heter Laurits Tuxen.

Skagens museum. Minns inte vem som hade målat denna fina tavla. Någon?

Kommentarer

Agneta Pettersson Studeny: Helga (eller möjligen Anna)? Minns Carl Larsson-känslan

Per Karlbom: Skagens museum har ju gillat. Kanske vill ni kommentera?

Paret Ancher fick bara en dotter, Helga, som även hon blev konstnär och målade den här härliga tavlan.

Skagens museum. Konstnär: Michael Ancher.

Skagens museum. Ser ut som en interiör från Anchers hus som är väl bevarat och som man kan besöka.

Kommentarer

Marlene Ericson: Anna Anchers liv hem interiörer och konst berörde mig.

Per Karlbom: Ja, vad är det som gör att man fascineras så över dessa människor? Ta Anna t ex vars familj var djupt religiös och som ändå accepterade hennes liv och leverne som säkert gick stick i stäv mot vad de ansåg vara rätt och riktigt. Att åka till Köpenhamn och utbilda sig till konstnär, bara en sådan sak… Spännande att försöka föreställa sig vilket liv de levde då…

Skagens museum. En av mina favoriter. Återigen PS Kröyer om stod bakom stafflit.

Skagens museum. Jaha, vem var det nu som målat denna?

Kommentarer

Agneta Pettersson Studeny: Detta tror jag var Ancher

Per Karlbom: Skagens museum???

Skagen havn. Låg mysfaktor för seglare som seglar av lust.

Grenen. Två hav som krockar med varandra.

Danmarks mest populära turistmål: norra spetsen på Jylland, d v s Grenen strax norr om Skagen. Udden där det lugna (?) Kattegatt och det vresiga Skagerack möts och de olika haven kolliderar med varandra.

Damstederne Strand. Blå timmen på Kategattsidan. Det var här någonstans Marie Kröyer och Anna Ancher promenerade på PS Kröyers målning Sommeraften på Skagen Sönderstrand.

.Kommentarer

Per Karlbom: Tack! 🙂

Caroline Halldén: Eventuellt är det ett ålderstecken Pelle när man börjar uppskatta konst och samtidigt förfäras över ölande helgfirare. Håller med dig om att Skagen är helt förtjusande. Härligt höra dina reflektioner. Nu kör vi dina bilder på Air-play så vi kan njuta här hemifrån.

Per Karlbom: Ålder? Hmm, tänkte jag inte på 😊 Jag är ju fortfarande ung, eller… 🤔 Någon annans teori var att jag var avis att jag inte fick vara med 😃

20 augusti, 20187 april, 2026

Sommarsegling 2018: Aalborg-Limfjorden-Hals-Skagen

Rutt: Aalborg-Amtoft-Doverodde-Nyköbing Mors-Fur-Nibe-Hals-Fredrikshavn-Skagen
Gastar: Viveka Wikström och Per Wistrand (Aalborg-Hals)
Datum: 12-20 augusti 2018

En stor del av nöjet med att segla, och med att resa i största allmänhet, är ju mötet med människor. Överhuvudtaget i Danmark har jag mest mött varma och trevliga människor. Man tycks ha mer tid att växla några ord och hjälpa till och det gäller i ännu högre grad ju längre ut på landet man kommer. I närheten av Amtoft inne i Limfjorden ligger Nordeuropas största fågelskyddsområde. Vi var tre ombord på två cyklar och behövde en tredje. Vi gick upp till byns köbmand, som visade sig vara en kvinna, och hörde oss för om cykeluthyrning. Nej, det fanns det ingen. Men, vad gjorde det, hon ringde runt till bekanta och hörde sig för om någon hade en cykel att låna ut till ”nogle svensker”. Raskt kom en dam som bodde tre kilometer bort körandes med sin bil och levererade en cykel åt oss. ”- Vi vill gärna betala dig.” ”- Nej, nej, det kommer inte på fråga. Vi broderfolk måste ju stötte varann.” Hoppas blomman i cykelkorgen uppskattades.

Annars avslutades ju veckan innan med storm och veckan därpå fortsatte med en hel del skitväder och lägre temperaturer. Som tur är var i alla fall besättningens temperatur på en behaglig nivå. Limfjorden då? Det lät ju så spännande, detta vatten som ursprungligen var en fjord men som en stormvåg i början av artonhundratalet omvandlade till ett sund mellan södra delen av Jylland och dess norra rest. Kanske gjorde det blygråa vädret att vi inte såg dess omtalade skönhet eller så var vi på fel ställen, men nog har jag sett skönare delar av Danmark.

Väder och vind och besättningsmedlemmarnas håg gjorde att vi inte tog vägen via Nordsjön och Skagerrack upp till Skagen och tillbaka i Kattegatt seglade vi dessvärre även förbi Läsö. Det får bli något annat år. Rutten gick Ålborg-Amtoft-Doverodde-Nyköbing Mors-Fur-Nibe-Hals-Frederikshavn-Skagen och här i Skagen skiner solen igen (hur länge?). En lite längre seglingspaus nu och så bär det sedan av mot den svenska Västkusten.

Man ska inte döma hunden efter åren och uppenbarligen inte heller Skagen efter dess hamn som står i brutal kontrast till resten av Skagen och som väl dessutom måste vara en av Danmarks dyraste småbåtshamnar, 280 DKK (motsvarande c:a 390 SEK). Men Skagen, det är värt ett eget kapitel.

Enligt utövarna den danska nationalsporten krolf – en slags krocketgolf… på Amtoft Havn.

Det kan vara jobbigt att cykla. Inte minst när det stora fågelskyddsområdet Vejlerne visade sig både uttorkat och fågelfattigt…

Kreativ AIS-information på Feggesundfærgen.

Två fasta röda. Klart at passera västerut. Men hallå, ska du inte fälla upp klaffen lite mer? Vilsundbroen.

I fjärran skymtar man den landremsa som till stor del avgränsar Limfjorden från Nordsjön. Vi vände dock tillbaka och rundade ön Mors. Vid Oltidshøjene Ydby.

Mer blöt än så här med kläderna på kan man nog inte bli.

Klyscha som alltid fungerar: Efter regn kommer solsken. Frågan är väl bara när… Vid Sallingsundbroen.

I Danmark finns det åtminstone tre Nyköbing. Är denna den sömnigaste? i Nykøbing Mors.

Sjölä, men hård vind rakt in i sidan och trångt akterut. Spännande att ta sig ut 😟 på Fur Havn.

Fur var en både vacker och välmående ö. Välståndet kom framförallt från industri och tillverkning av kattsand (!) och specialtegel.

Här skulle man ha kunnat stanna till och undersökt Fredrik den VII:s kanal som man här anar inloppet till. Kanalen grävdes för att sjöfarten skulle slippa de svårnavigerade och grunda vattnen vi nu seglade på. Kunde man inte muddra på den tiden då kanalen byggdes? I bakgrunden ser man också det vita kanalbetjenthuset. Vi sparade dock dessa utforskningar och gick vidare mot Nibe. i Løgstørs kommun.

Åter i Hals visade sig även det vara ett rätt mysigt litet samhälle. Det gäller att ge sig iväg från hamnarna bara som inte alltid är så idylliska.

Från Hals gick det undan i frisk vind med bara förseglet uppe. Frederikshavns lustbåtshamn låg lite off och vi har ingen aning om Frederikshavn är en trevlig stad. Färjetrafiken kunde dock vara tät. Först in kommer färjan från Läsö och efter den en Stenabåt från Göteborg. Den här dagen skulle vi behövt lite av vinden från dagen innan…

Jag kan inte påminna mig att jag sett så många handelsfartyg ligga och vänta på bättre tider. Jag räknade till mellan 20 och 25 fartyg. Går vi mot sämre tider?

Hamnen i Skagen är relativt stor och fokus är helt och hållet på fiske och varvsindustri. Visst fanns det en och annan näpen fiskebåt, men väldigt många bjässar (se den röda). Vad fiskar de? Val?

Kommentarer

Susanne Roos: Fantastiska berättelser! Verkligen fint med kvinnan som lånade ut cykeln. 🌻

Per Karlbom: Tack Susanne. Med sådana uppskattande kommentarer är det ju svårt att sluta 😊.

Gunnar Brynolf: Härlig tur ni har haft ( har) Synd att ni missade Laesö. En fantastisk ö och historia 😃👍

Per Karlbom: Ja, det var en besvikelse, men ön ligger förhoppningsvis kvar till något annat år 😏

Gunnar Brynolf: Det gör den säkert ! Har varit där en 5-6 gånger. Favorit på väg mellan Gilleleje och Gbg. Men ta med cyklarna då . Finns mkt att se 👍😋

Per Karlbom: Finns alltid två Brompton ombord 😊

Maria Hermansson: Håller med Gunnar. Synd att ni missade Laesö. Mycket trevlig ö med väldigt långgrunda stränder.

Gunnar Brynolf: Älskar också min Brompton

Hans Halldén: Fina bilder och texter Pelle!!!!

Per Karlbom: Tack!.

Johan Karlbom: Mycket rolig att vi (ofrivilliga) landkrabbor får följa med på dina äventyr!

Per Karlbom: Trevligt att ha dig ombord, ännu trevligare om det skedde IRL 😊

Caroline Halldén: Danmark och Bromton är oslagbart!!

12 augusti, 201830 april, 2025

Sommarsegling 2018: Ebeltoft-Anholt-Aalborg

med Agneta Brangmo.

Veckans stora upplevelse stavas A-n-h-o-l-t. Anholt ligger utslängt i Kattegatt. Vi seglade runt tio timmar från Ebeltoft för att ta oss dit och sedan tio timmar igen för att komma tillbaka till Jylland och Hals. Ön omges av underbara stränder som bjöd på de härligaste baden hittills i sommar: klart, varmt vatten, mjuk sandbotten, inga maneter, ljuvliga sandstränder med höga dyner som man kunde hoppa i och bli som barn på nytt i och överallt doftade det gott av en och tall och vad vet jag. Ön var överraskande kuperad och färgerna kanske lite speciella, men effektfulla. Kanske var det ett resultat av torkan i år. Väderprognoserna gjorde att det bara blev två nätter på Anholt, men jag kommer gärna tillbaka och vandrar på dina underbara stränder igen.

Från Hals gav vi oss in i Limfjorden. Detta vatten som alltså delar Jylland i två delar. Kanske inte så många som tänker på det. Återigen dök maneterna upp och med dem även tumlarna. Gillar tumlare maneter månne?

Vi kom dock inte så långt in i fjorden som vi hade tänkt. För första gången i sommar blev vi inblåsta – i Aalborg. Det är inte bara spännande att segla i Danmark, utan även att ligga i hamn. Jag låg bara och väntade på att förtöjningstamparna skulle slitas sönder och båten krängde så att grejer rasade omkring som vore det en värsta kryss. Jag vet inte hur mycket det blåste, men prognosen förutspådde byar på 25-32 m/s och längre västerut var det varning för orkan.Tog sommaren slut nu eller tog den bara en, möjligen välförtjänt, paus?

Man ställs in för olika utmaningar när man seglar utomlands, även om ju Danmark nästan känns som hemmavid. Gasol är en av dem. I Svendborg hittade jag en byggmarknad som bytte gasflaskor av den sort jag har ombord. Det var inget snack, jag fick en flaska med dansk fattning mot min svenska. – Var jag medveten om att kopplingen var annorlunda? – Jo tack, jag har försett mig med en adaptersats.

Men, när det sedan var dags igen i Ebeltoft och nytt försök i Aalborg, var det tvärnit. Jag såg ingen annan råd än att köpa en helt ny flaska med dansk anslutning. Nu har jag två flaskor med dansk koppling och en med svensk. Undrar om jag blir av med den danska i Sverige? Var dessutom tvungen att göra om gasolinstallationen, då adaptern gjorde att flaskan inte fick plats i den dränerade tunna som flaskan annars står i.
Hur har ni andra som seglat utomlands tacklat detta med gasol? Hört att en del fyller sina flaskor, men här i Danmark har jag inte stött på detta.

5 augusti, 201830 april, 2025

Sommarsegling 2018: Samsö-Århus-Ebeltoft

Med Gunilla Albrektson, Johnny Jørgensen (Århus-Ebeltoft) och Glennie Lund Jensen (Århus)

Datum: 29 juli-4 augusti 2018
Rutt: Samsö (Mårup)-Tunö-Århus-Ebeltoft

Inget ont som inte har något gott med sig.

Det onda: Telefonen gick sönder. Fast hur ont det gjorde insåg jag först inte. Det var ju inte bara det att det inte gick att ringa, messa eller surfa. Bank-id:t gick upp i rök och det började komma hotfulla påminnelsefakturor. Till råga på eländet lade Tele2 ner Europa-roamingen under ett dygn eller två, så inte gick det att ringa och ställa saker tillrätta heller. Och för att skaffa ett nytt bank-id, behöver man vara inloggad. Med vadå? Jo, med det bank-id:t som gick upp i rök. Snacka om moment 22. Om man nu inte har en sådan där dosa med sig, men den slängde jag nog ut i berusningen över bank-id:s förträfflighet. Tänk på det ni, om ni ska vara borta längre än fakturaintervallen.

Det goda: Vi kom till Århus! Vilken mysig stad. Det hade jag raderat ur minnet, fastän jag varit där åtminstone två gånger förut, dock länge sedan, längre än fakturaintervallen. Och så kunde jag bocka av en del annat på att göra-listan: nytt objektiv, nya sandaler, ny cykelslang.

Efter norra Samsö, gick upptäcktsfärden vidare på cykelstigar och andra framkomlighetsfrämjande underlag till södra Samsö. Fast, hade man sett norra Samsö, var det inte lika lätt att bli imponerad av dess södra hälft. Mot slutet av turen visade det sig att allt underlag inte heller var så framkomlighetsfrämjande. Jag älskar (nåja) mina Brompton-cyklar, men det är klart, det är ju inga Mountain Bikes direkt. Poff, första punkan på väg ner i terrängen till en inbjudande strand. Det var bara att vika ihop cykeln och ta bussen ”hem”.

På en informationstavla läser vi att kommunen importerat Gutefår. De anses tydligen vara lämpliga att beta av de vresrosor som allt mer tagit över som strandvegetation och därmed mota bort den naturliga växtligheten. Det slår mig att jag nog sett det på flera håll, på andra öar i Danmark och även i Tyskland. Ser inte detta ut som två praktfulla Gutefår? Rasen beskrivs som en gammal nordisk ras. Och jag som trodde det var en gotländsk ras…

Cykelturen går vidare söderut och vi drar oss mot den östra sidan av ön.

Rätt var det är kommer vi för bi ett litet bilmuseum, The Morgan garage. Jag hade en lärare i svenska och historia som körde omkring i en Morgan. Det såg rätt lustigt ut när han kom åkandes och man såg bilen framifrån. Det guppade väldigt, inte så mjuk fjädring kan man anta. Ett kuriosum: Karossen var byggd i trä.

Dessvärre var det stängt, så vi fick nöja oss med att kika in.

Alltid trevligt med utsiktstorn när man är ute och turistar. Besser Udsigtstårn hette det. Heter det nog fortfarande…

Är det inte en Austin Morris av äldre modell? Jag hade en klasskompis som jag vill minnas hade en sådan. Åtminstone hans mamma. Vi kallade det för en bil med fyra ståplatser. En synnerligen illa vald benämning med tanke på storleken Var fick vi det ifrån?

Och så det där kriget som man lätt förtränger att våra grannländer drabbades av.

Finns det ett Ballebjerg finns det naturligtvis en Balle också. Man rodnar. Öns huvudort heter Ballen. Nu är det nog inte så att danskarna är mer perversa än svenskar, bara lite 😉 Om jag fattat rätt har ordet diverse olika betydelser på danska, t ex bal och skinka.

Färjan i bakgrunden går mellan Ballen och Kalundborg på västra Själland. Så, har ni inte egen båt, ta färjan till Samsö!

Visst minns du TV-serien Polisen på Samsö. Helt ensam var han på ön och här var hans polisstation. TV-serien ledde tydligen till ett uppsving för turismen.

Vi gjorde även ett stopp på grannön, Tunö. Mysig liten ö med tillhörande charmig by och några fina stränder. Känner dock att ribban så sakteliga höjs.

Århus visade sig vara en överraskande dejlig by.

Förr tyckte jag cyklarna i Danmark ofta kunde se lite lätt komiska ut. I Sverige skulle en cykel se ut på ETT sätt. Nu ser vi även i Sverige allehanda fantasifulla cyklar, men en sådan här har jag aldrig sett förut.

Spårvägstrafiken försvann från Århus gator 1972, men den har återuppstått. Fast nu kallas den för letbane (lättbana). Månne ett listigt sätt att få bakåtsträvande motståndare till modern spårvägstrafik med sig?

Trevligt besök ombord. Glennie och Johnny lärde jag och Ligia känna i Thailand för 1 ½ år sedan. Hade det inte varit för Facebook är det ingalunda självklart att vi hade setts igen. Jätteroligt återseende.

På besøg hos Per Karlbom i Århus havn⛵ Super hyggelig aften 😊 Foto: Johnny Jørgensen

Kommentar

Per Karlbom
Instämmer. Välkommen tillbaka imorgon för en sejltur 🙂

Vart man än kommer i Danmark imponeras man över alla dessa skutor som vårdas kärleksfullt. Glennie och Johnny kände en av dem som engagerat sig i skibet Skibet från 1880. För något år sedan låget Skibet på botten och har sedan renoverats för över miljonen danska kronor. Från 1880 sägs c:a 15 % av trät vara original.

Kommentar

Eva-Lotta Sanderup
Håller helt med dig, danskarna är duktiga på att ta hand om sina skutor!

Den gamle by i Århus är en slags motsvarighet till Skansen, fast handen på hjärtat, ett antal snäpp finare och en för mig större upplevelse..

Skulle inte den kusken passa bättre som ölutkörare?

Danska smörrebröd när de är som bäst .-) Tack Gunilla för din generositet!

Finns även en sjuttiodalsdel i den Gamle By. Radiohandlaren försöker med hjälp av Roger Wittaker sälja en grammofon med arm som parallellförflyttas med spåren. Avancerat ska det vara…

Den Gamle By. Vad är roligast att titta på, sådant man minns från sin barndom eller riktigt gamla grejer och miljöer?

Tillbaka i verkligheten, men inte så pjåkig den heller 🙂

När vi seglade in i Århus fick vi kryssa fram bland horder av jollar. Lätt imponerade över seglingsintresset i Århus upptäckte vi sedan att det visst var uppladdningen inför VM-seglingarna vi bevittnat.

Det var väldigt trevligt att ha dig ombord Johnny. Nästa gång får du se till att Glennie får ledigt från jobbet.

Till slut blir man hemmablind även när man är på semester. Om nu Tunö oförtjänt drabbades av denna mättnadskänsla, så föll vi återigen till föga när vi kom till Ebeltoft och lät oss tjusas av dansk småstadscharm och en fridfull, trevlig hamn med härlig badplats. Maneterna lyste fortfarande med sin frånvaro och man kunde simma fritt.

Ebeltoft. Slutseglat för den är gången. Välkomna tillbaka båda två.

Kommentarer

Gunilla Albrektson
Tack Pelle för två härliga veckor ombord på fina Aquileja. ⛵️

Johnny Jørgensen
Tak Per det var en super tur 😎

Ebeltoft. Byggaren måste ha fått för många Tuborg i sig.

Ebeltoft. Har man inte bara fler skutor per capita i Danmark, utan även fler veteranbilar per capita?

Det där med fridfullt är ju inte bara kopplat till charm, läge och omgivningar. Just nu, mitt i natten, tjuter vinden runt ”knutarna” och jag märker mer och mer hur jag börjar se båten som ett hem. Ombonat inne, men gå ut? Njae, inte just nu…

Två reflektioner:

1) Det är många som med smickrande omdömen kommer fram och undrar över vad det är för båt jag har. Linjetten är ju knappt känd i hela Sverige ens och ännu mindre i Danmark. För det mesta ser folk ut som skrynkliga russin när man upplyser dem om vad för slags flytetyg jag har. Några gissar på Arcona och någon hävdade att jo, han tänkte nog Linjett om det inte var en Arcona. En person dock, på Samsö, kom fram och utropade, nä men en Linjett, – Det er ju ett smukt skib. Han hade en Linjett 32 som han köpt av den i Linjettseglarsammanhang relativt välkände Lennart Collén. Även här i Ebeltoft ska det finnas en. Månne samme seglare?

2) Hittills har stränderna i Danmark inte imponerat särskilt. Kanske är jag bortskämd med 15-20 somrar i Frösakull/Tylösand, 25 somrar på Fårö och ett antal nedslag på Sandhammaren, i Skanör/Falsterbo och Dueodde (Danmark gubevars), men den typen av stränder har vi inte sett ännu. Ska bli spännande att se vad ställen som Anholt, Skagen och Läsö har att erbjuda. Bara vinden avtar (kulingbyar nu) sätter vi kurs mot Anholt.

Kommentarer

Ysse Berntson
Trevlig beskrivning!! Fin fortsatt tur!

Per Karlbom: Tack!

Susanne de Mander
Härlig läsning

Kjell-Arne Berglund
Kul att läsa om dina äventyr.
Ha det så bra framöver.

Per Karlbom: Tack!
.
Marlene Ericson
Det är vägen som gör resan värd. God tur!

Per Karlbom: Så poetiskt
.
Marie Grane
Härligt att läsa om din resa, får lust att besöka Danmark. Ha en fortsatt trevlig resa!

Per Karlbom: Tackar för det! Hälsa Ola!
.
Agneta Ahlberg
Men åhh så många fina ställen!! Skulle så gärna velat vara med o se Samsø, Skagen mm
o alla räkningar… det fixar sig o det är nyttigt med lite motgångar ibland för att inse hur bra allt brukar flyta
God tur vidare!!

Per Karlbom: Mange takk!

Caroline Halldén
Javisst är väl Ebeltoft en pärla. Anholt minns vi också väl. Så häftig ö.

Per Karlbom: Blir spännande att komma dit.

Salomonsson Claes
Intressant tur

Nina Katarina Lund
Härliga bilder!

Marie Friis
Så trevlig läsning med tips om nya semestermål för mig.

Per Karlbom: Kul att skrivandet uppskattas

Hans Halldén
Det gör vi också, uppskattar din skrivarkonst!

28 juli, 201830 april, 2025

Sommarsegling 2018: Aabenraa-Samsö

Med Gunilla Albrektson
Rutt: Aabenraa-Aarö-Assens-Ellebaek vig (på svaj)-Middelfart-Samsö (Mårup)
Datum: 22-28 juli 2018

På jakt efter smör ramlade jag istället på en gubbe som hyrde ut dressiner. Som kontrast till all segling har jag ägnat ett par timmar åt järnvägsarkeologi. Godstrafiken på denna korta bibana (6-7 km) mellan Aabenraa och Rödekro upphörde tydligen 2001 och persontrafiken redan på sjuttiotalet. Historien sätter sina ”spår” på många sätt. Eftersom Aabenraa var tyskt fram till 1920 drevs banan av preussiska statsjärnvägen fram till dess. Preussare på Jylland? Känns som en främmande tanke.

Aabenraa gav intrycket av en sömnig håla. Trots en del fina kvarter var det övergripande intrycket: Inget ställe man tar en omväg för.

I Aabenrå mönstrade Gunilla på. Gunilla var även med första gången jag deltog i en minieskader ordnad av Singel & Mingelsegling i Stockholm, en kylslagen Kristi Himmelfördshelg 2014. Nu var det lite varmare… Första målet blev Aarö. Lilla Bälts pärla enligt reklamen.

Aarö. Tropisk kväll med nordiskt ljus. Kan det bli bättre?

Det där med Lilla Bälts pärla, tyckte vi nog var att ta i.

Dankarna ville på sin tid få ett kapell. Tyskarna ville ställa sig in och byggde en hel kyrka, dock i tysk stil. Danska kyrkor är ju vanligtvis vita.

Skutseglingen Fyn runt visade sig göra ett nedslag i Assens.

Hellre shabby chic i en riktig hamn än i en lystbådshavn flera kilometer utanför centrum…

Anna: Ska inte riktiga skutskeppare röka pipa?

Även danska marsvin (tumlare) bjöd på underhållning både utanför Assens hamn och när vi seglade vidare. 🙂

Om nu inte Aarö levde upp riktigt till förväntningarna visade sig istället Assens vara en fin gammal by.

En mysig port kan leda till en mysig innergård. Lite väl nyfikna kanske visade det sig att vi klampade in i en privat trädgård. Oj, undskyld forstyrrelsen. Nei, nei kom in, kom in kontrade husfrun som sprang och hämtade sin man. Se här vad ni svenskar har ställt till med. Någon gång på 1500-talet var svenskarna tydligen och ställde till oreda i Assens och sköt en kanonkula mot byns kirke. Man kan ana skadan på bilden, snett till höger nedanför klockan. Annars skulle man ju snarare kunna tro att det hade ett samband med Karl X Gustavs fälttåg över Bälten 1658. men, men…

Vi fortsätter våra strövtåg i byn, men håller oss nu på gatorna.

I alla fall förr, fanns det ett Miniland i Halmstad. Här är då Assens motsvarighet.

Vad gör man när temperaturen i skuggan når 33 grader? Då kan ju inte jag vara sämre, med tanke på alla ”hinkbilder” som lagts upp på Facebook.

Lotta Gustafsson
Bra där⛵😂 ‼️

Salomonsson Claes
Är det båt duschen ?😀😀😀🤗

Per Karlbom: En av dem 🙂

Hans Berkegård
bucket challenger innehåller väl isbitar också, en delikatess som är sällsynt i dessa tider.

Per Karlbom: Hårdvaluta. Is alltså ☀️

—

Och Gunilla ville ju inte vara sämre än skepparen.

Att i Lilla Bält ställa autopiloten på en viss kompasskurs är inte att rekommendera. Vi upplevde strömhastigheter på upp till tre knop så rätt vad det var kunde man vara någon helt annan stans än man tänkt sig.

Vi vaknar upp i en behaglig lantbruksmiljö. Och ankarfästet höll, vi ligger kvar 🙂

På väg in till Middelfart går vi under den gamla Lilla Bältbron. Där går fortfarande tågen och vi var även uppe och cyklade på bron.

Trångt och mysigt i gammelhamnen i Middelfart.

Middelfart, ännu en dejlig by.

Den gamla Lilla Bältbron utgjorde den fasta förbindelsen mellan Fyn och Jylland från det att den stod klar 1935 fram till dess att den nya motorvägsbron stod klar 1970. Det måste ha varit en rejäl flaskhals på sextiotalet när bilismen ökade. Som synes, tågen går fortfarande på den gamla bron. Här dessutom med ett tyskt lok. Annars är det ju en utmaning att få lok att kunna köra mellan olika länder. Jag läser att det finns tjugo olika signalsystem i Europa. Dessutom skiljer sig elförsörjningen åt. Enligt Wikipedia har Danmark enfas växelström, 25 000 V och 50 Hz emedan Sverige och Tyskland har enfas växelström 15 000 V, men bara för att krångla till det ytterligare, har Sverige tydligen 16 ⅔ Hz och Tyskland 16,7 Hz. Jag antar att just det här loket måste ha utrustats med i alla fall dubbla elsystem.

Mat i magen gör en go och glad. Lite vin dessutom gör ju inte saken sämre.

Äntligen har Aquileja kommit ut i Kategatt. Vattnet är ofta Medelshavsblått och maneterna har nästan försvunnit. Vi tog ett lite rejälare skutt, från Middelfart till norra delen av Samsö, Mårup.

Idag utforskade vi norra delen av ön. Här är väldigt vackert och här finns också byn Nordby som har utsetts till Danmarks mest välbevarade landsbygdsby.

Man kanske skulle ha tagit bussen istället?

Vad ska man vänta sig med ett sådant namn, Ballebjerg. Döm själva 🙂 Danmarks Brösarps backar.

Längs stranden från Ballebjerg till Mårup havn.

En utmaning i Danmark, inte minst när det blåser mycket, är de ibland väldigt trånga hamnarna. Peppar, peppar hittills har allt gått bra, men idag blev vi åskådare till en tysk båt som dunsade in i sin granne när de skulle lägga ut. Efter ytterligare cirkusuppvisningar i hamnen lade de sig bredsida mot oss och en bister skeppare kom över med kamera och visitkort i högsta hugg. Har aldrig tyckt att det varit något problem att segla själv, men härnere vet i sjutton… Bra med gastar

Vad händer? Den här vädertypen hade jag nästan glömt bort att den existerade. Noterade upp till 22 m/s innan blixtarna gjorde att jag slog av allt. Inte för att jag vet om det hjälper..

Kommentarer

Marita Haaga
Whoooa! Är allt bra?

Per Karlbom
Spännande omväxling till all sol och värme 🙂 Undrade bara ett tag om bryggpollaren skulle hålla när vi fick slagsida som värsta kryssen.
–
Susanne Roos
Jösses! Hoppas allt gått bra!

Cecilia Alvthin
Hoppla! Ja när det slår om lan det gå fort! Hoppas allt är väl.

Ulf Stenfeldt
Jisses, ser att fendern blåser upp på däck.

Helene Ekström
Uj!

Per Karlbom
Det var kanske en nyttig påminnelse om att tropikerna inte har flyttat permanent till Norden. Allt gick bra och bryggan höll. Nu skiner solen igen ☀️

Salomonsson Claes
😀😎🤗

Eva-Mi Jungefeldt
Oj, jäklar vad det blåste. Man ser hur fenderten lyfter 😱

—

21 juli, 201830 april, 2025

Sommarsegling 2018: Aerösköbing-Flensburg-Aabenraa

Med Helene Backlund och Anna Grahn.
Datum: 15-21 juli 2018
Rutt: Aerösköbing-Langeland (på svaj vid …kolla loggboken)-Als (Mommark)- Flensburg-Dynt hoved (på svaj)-Sönderborg-Als (Dyvig (på svaj)-Aabenraa

Veckorna går med en förfärlig fart. Över halva seglingstiden förbrukad. Inte lika säker på att över hälften av alla sevärdheter bockats av ännu… Och jag känner mig långt ifrån mätt på seglarlivet. I o f s svårt med tanke på vädret…

Kan återigen påminna om att det fr o m nästa vecka kommer att finnas gott om plats ombord om någon skulle vilja haka på.

Aquileja har i alla fall vänt nosen norrut nu efter besöket i Flensburg och via charmiga Sönderborg och två svajankringar söder och norr därom (Dynt hoved på Jylland respektive Dyvig på Als) nått Aabenraa för besättningsbyte. Inte den mest charmerande hamn jag legat i i Danmark, men en OK stadskärna enligt traditionell dansk modell. Seglingsveckan startade med att sola och bada och med en cykeltur från Aerösköbing till Marstal på Aerö och en efterföljande kvällssegling och svajankring längs Langeland. På väg över mot Als kom så äntligen spinnakern upp. I Mommark på Als njöt vi av det fina ljuset och den vackra stranden. Till Flensburg blev det återigen kryss i hejdundrande fart och ut därifrån kvällen därpå sa det bara swosh, så var vi framme vid vår nattklint, Dynt hoved.

Flensburg var en trevlig stad väl värd ett besök. Det märktes tydligt att man befinner sig i gränstrakter, med minoriteter av danskar respektive tyskar på båda sidorna av gränsen. Det märks t o m i språket. Hälsningsordet Moin används av både tyskar och danskar nära gränsen. Aabenraa var för övrigt tyskt så sent som 1920 då det som ett resultat av en folkomröstning återförenades med Danmark. Samma folkomröstning ledde dock till att Schleswig-Holstein förblev tyskt.

Cykeltur mot Marstal på Aerö på nyanlagd cykelväg längs med vattnet.

Fotokörning. Egentligen är vi på väg åt andra hållet.

Man skulle kunna tro att det var bälten av alger som breder ut sig, men icke. Aldrig långt till grunt vatten i Danmark. En hel del rännor, muddrade eller naturliga, att hålla sig i.

Vi närmar oss ankringsviken vid Langeland.

Efter byte till lättvindsgajar fyllde så äntligen spinnakern. På kurs mot Als.

Mommark havn

Vi närmar oss tropiska trakter Stranden i Mommark.

Kommentar

Susanne Holm Jönsson
Varit flera gångar per. Så roligt att du har varit på mina hemtrakter. Det hade jag aldrig set komma när vi pluggade så hårt i höstas

Dags att byta till tysk artighetsflagg. Foto: Helene Backlund.

Avstickaren till Flensburg faller ju lite utanför segling i Danmark, men vi rör oss i alla fall i f d Danmark och gränsen passerades bara någon sjömil utanför stan.

Nu ligger vi tryggt förhöjda vid stadskajen och känner oss som en av stans sevärdheter 😏

Proportionerna på denna bogserbåt får mig att associera till någon gammal Disneyfilm.

Var ska en Flensburger Pils drickas om inte i Flensburg? Samma design på flaskan som när jag bodde i Berlin på sjuttiotalet

Kommentar

Marita Haaga
En fin stad!

Träbåtseldorado i Flensburg.

Hamnens skutavdelning. Här gick Anna igång…

Kommentar

Gunnar Brynolf
Förstår det, Härliga minnen från Fyn rundtur för bevaransverdige skiib 😀

Flensburgs transa på väg ut ur garderoben…

Flensburg. Tänk så fint man kan bygga nytt

På svaj i skydd av en klint i närheten av Sönderborg. Livet är snällt just nu.

Kommentarer

Lotta Gustafsson
Segla & bada lite åt mig med⛵😎🙏‼️

Ulf Stenfeldt
Glad att din satsning slagit så väl ut. Bästa sommaren någonsin kanske. Lyckan står den djärve bi👍🏻

Susanne Roos
Vilka kanontjejer du har ombord nu Per. Det är bara att njuta!

Helene Backlund: Inte utan dig Susanne !!😊💛☀️
Susanne Roos: Kanske nästa gång! 😘
.
Susanne Holm Jönsson
Min härliga ö där jag växte upp 😉

Per Karlbom: Tyvärr Susanne, vi låg utanför en klint på Jylland, men nu ligger vi i Dyvig på Als.
Susanne Holm Jönsson: där festade jag på den gamla krog i min späda ungdom. Många fina ställen ni besöker i det danska ö hav.

Johnny Jørgensen
Dyvig er fantastisk

Mysigt i Sönderborgs hamn. Fina grannar också. Några båtar bort låg Dannebrogen.

Vissa seglare stöter man ju ihop med då och då. Förra gången vi träffade den här damen låg hon i Köpenhamn.

Sönderborgs Rådhus. En grön gör livet lidt grönnere

Magi. Spegelblankt och mellan 3,5-4 knop. På väg in mot Dyvig.

I natt ligger vi på svaj, så nu åker ankarklotet upp. Foto: Helene Backlund.

Dyvig. Äntligen manetfritt och möjligt att hoppa och dyka.

Kommentarer.

Helene Backlund
Vilka fina bilder. Tack för dessa härliga dagar Pelle!
.
Per Karlbom
Tack själv! 🙂
.
Johanna Olsén
Ja, vilka fina bilder!!!

Anna Grahn
Det blev en fin tur Tack Pelle 😀

15 juli, 201830 april, 2025

Sommarsegling 2018: Aerösköbing

Aerösköbing
Med Maria Böhm och Marita Haaga respektive Helene Backlund och Anna Grahn
Datum: 14-16 juli 2018

Aerösköbing måste vara en av de mest pittoreska små städer jag varit i.

Staden är en av huvudorterna på Aerö och ön har flest soltimmar i Danmark vilket gör att man tydligen kan hitta flera subtropiska arter på ön.

Bilderna talar för sig själva…

Kommentarer

Helene Backlund
Trevligt! Vi ses! 🤗

Per Karlbom: Välkomna! Hoppas resan går bra!
Helene Backlund; Tack! Snart dags att kliva på Nattåget !! 😀🚂
–
Susanne Roos
Ja, det ser verkligen jättemysigt ut!

Agneta Ahlberg
Smukke Danmark ❤️🇩🇰

Tina Justus
Besök Marstal om ni kan!

Per Karlbom: Planen för imorgon. Vi tänkte cykla dit. De ser ut att ha ett spännande rev med badehus. Vet du om det är en fin strand?
Tina Justus: Det vet jag inte men rekommenderar er att besöka marinmuseet om ni orkar samt att läsa Carsten Jensens roman ”vi, de drunknade” som utspeglar sig i Marstal där författaren själv är född och uppvuxen. Kolla upp det! Det sägs att det är danskarnas episk verk och jag som själv är sprungen från ett sjöfarande släkte kunde känna igen mig. Jag har även träffat författaren och fått en dedikerat bok om alla gestalterna i boken.
Per Karlbom: Tina Får sätta upp den på att läsa listan. Sjöfartsmuséet och stranden avverkade 🙂 Mysigt och intressant ställe.
Marita Haaga: Köpte boken Vi de drunknade. Ska vörja lösa den.
Tina Justus: Den är väldigt väl skriven men man måste pausa lite mellan kapitlen för att insupa allt. Kvinnorna har tyvärr en lite skymd roll i boken men det är i mitt tycke en av de bästa böckerna hitom 2000- talet i den nordiska sfären.

14 juli, 201830 april, 2025

Sommarsegling 2018: Skaelskör-Aerösköbing

Med Maria Böhm och Marita Haaga
Datum: 8-14 juli 2018
Rutt: Skaelskör-Agersö-Omö-Thuröbund (på svaj)-Svendborg-Lyö-Aerö (Aerösköbing)

Efter någon dags vila kastade Aquileja loss från Skaelskör med två nya gastar. Innan vi lämnade Smålandsfarvandet besökte vi ytterligare två fina öar, Agersö och Omö. Man börjar se ett visst mönster. Alla öar har något som gör dem unika, men det finns också många likheter mellan öarna, hamnen, gammal fin bebyggelse, dammarna (gadekaer), jordbruket, fisket som foftfarande verkar viktigt, egen färja, mycket lokalt engagemang för ön mm.

Agersö. Aquileja förtöjd utanpå en passagerarbåt.

Färjan Omö ser väl rätt bastant ut? 2006 drabbades Omö vad man refererar till som en tsunami. Färjan spolades upp på land och en massa hus förstördes. Nu har man byggt skydd för nya flodvågor…

Märkligt nog ser vi inte många svenskflaggade båtar här. Jag som trodde att i alla fall skåningarna älskade att segla runt i Danmark…

Från Omö drog vi över till Sydfynska öhavet.

Som omväxling provade vi på att svajankra i en vik utanför Svendborg (Thuröbund).

Svendborg visade sig ha en fin stadskärna och en mysig hamn med gamla fina träbåtar. Mysig passage också genom Svendborg sund.

Håll utkik ni som är i Stockholm, ”segelbåten” kommer snart på besök. Den största begränsningen vad gäller navigationen var tydligen masthöjden om 40 m. Om jag minns rätt var djupgåendet ”bara” 3,5 m. Längd? 108 fot. Båten byggdes i Nya Zeeland, är registrerad på Marshall-öarna, ägs av en amerikan och har en besättning om fyra som kom lite varstans ifrån. Ingen synlig badstege, men vad ska man bada i havet för när man har en jacuzzi på akterdäck?

Kommentar

Tina Justus
Men alltså – Svendborg i mitt hjärta för där är jag född❤!

Någon som känner sig hugad? Isbrytaren Thorbjörn till salu.

Bron som via Tåsinge (en ö) leder över till Langeland (en annan ö).

Nästa anhalt var Lyö och på vägen dit fick vi se tumlare som lekte lojt i vattnet. Stor glädje ombord, men frustrerande att bara vara hänvisad till mobilkameran. Systemkameran har fått sig en knäpp.

Byn på Lyö anses av många vara en av de vackraste små byarna i Danmark. Vi upplevde också en magisk kväll i stiltje och solnedgång med en svajankrande saxofonist som bjöd på det ena guldkornet efter det andra. En magisk kväll.

Det är ovanligt med en full, dansk hamn. Det brukar alltid finnas plats för en båt till och en till och … Men vi hade turen att hamnkapten stod på kajen precis när vi kom så fick ligga på passbåtens plats under förutsättning att vi hade flyttat på oss tidig förmiddag nästa dag.

Höj volymen!

Kommentarer

Salomonsson Claes
Trevlig segling 😀😀😀⛵👍

Ulf Stenfeldt
Sååå fint

Olle Mornell
Det låter som någon är ute och seglar.

En fågel som är lite väl stor i truten avlägger visit.

Lyö. Klokkestenen. Märklig sten som det gick att ”spela” på.

När vi var mätta på Lyö gick vi i frisk vind och sol vidare mot Aerö och Aerösköbing.

På Aerö hittade äntligen en jättefin sandstrand och en urgullig liten stad (se andra inlägg).

Jag har blivit utnämnd till besättningens strandraggare. Fast, med en modifierad innebörd. Det handlar inte om att ragga på stranden, utan att ragga upp själva stranden. Det här är den bästa hittills, i Aeresköbing på Aerö. T o m badkarsvarmt i vattnet.

Jag undrar om det är lika fiiiint att ha en badhytt här som i Skanör…

Fredrik Karlbom
Ingick hytterna i själva uppraggandet utav stranden? 😉

Per Karlbom: Bonuseffekt 🙂☀️
Per Karlbom: Badhytter by solnedgång

Susanne Holm Jönsson
Visst är det fint. Så är det även på Als 😍

Per Karlbom: Susanne Nu har vi varit på Als i en hamn med konstigt namn: Mommark. Fin strand och härligt ljus…
Susanne Holm Jönsson: Ja fin sand strand där. Vad härligt det är att följa är på denna resa. Så fina ställen ni har varit på. Jag kom jo inte iväg i år på min långsegling till Portugal.

Så var ännu en seglingsvecka till ända. Vinkade nyligen av avmönstrande besättning vid färjan och imorgon står jag i givakt vid samma färja och välkomnar två nya gastar.

Kommentarer

Maria Böhm
TACK Pelle för att jag fick vara med och segla din fina båt under denna härliga,roliga vecka. Och tack Marita för så trevligt umgänge och god laganda, inte minst i köket. 😊 Det har varit toppendagar på alla sätt! 😎 Jag bidrar med några foton jag med.

–

Marita Haaga
Tack för dessa härliga dagar. Ö hoppning är ett nytt begrepp och trevligt sätt att besöka några av Danmarks öar. Vi har ”hygget” oss rejält.

7 juli, 201830 april, 2025

Sommarsegling 2018: Fejö-Skaelskör

Med Maria Hermansson
Datum: 4-7 juli 2018
Rutt: Fejö-Vejrö-Skaelskör

Nu har Aquileja parkerat i Skaelskör på västra Själland för lite vila och besättningsbyte. Två nya gastar kommer ombord på söndag och de flesta veckor (söndag eftermiddag-lördag morgon) finns det någon plats kvar för den som känner sig hugad. Skaelskör visade sig vara en väldigt pittoresk liten stad. Staden nås via en slingrande ränna mellan vackra sädesfält och flodstränder. Idag kom vi från Vejrö på vad som börjar kännas som en rutinmässig kryss i friska ”Gotland runt”-vindar, så det går snabbt att ta sig fram. Men, tillbaks till Fejö.

På håll kunde man lätt förledas tro att man odlade vin, men det var äppelträd i snörräta led.

Även tättbefolkade Danmark har tydligen problem med avfolkningsbygder till vilka tydligen de mindre öarna hör. De öar vi besökt hittills har uppvisat en blandning av bedagade och uppiffade skönheter till hus. ”Vår” vinmakare på Bogö kallade sin by för en Törnrosaby. På Fejö, där den här bilden är tagen, gläder man sig dock åt att trenden brutits. Befolkningstillväxt om 28 personer (om jag minns rätt) föra året

Ibland ska man ha lite tur. Helt upprymd efter att ha fått uppleva första kvällen av Fejös musikfestival. På eftermiddagen fick vi en försmak av de unga talangerna i samband med ett vernissage och på kvällen spelade man i ett gammalt magasin på krypavstånd till båten. Vi har fått lyssna på fantastiska musiker i arrangemang jag aldrig hört maken till, bl a ett otroligt soloframförande på kontrabas, en nykläckt svensk operastjärna, Metallica-musik arrangerat för cellister mm. Wow säger jag bara För övrigt många svenska artister som pratade en charmerande danska.

Den här killen var varken dansk eller svensk, utan tysk. Han spelade på sin kontrabas så att det lät som en hel liten orkester. Aldrig hört något liknande.

Kommentar

Maria Böhm
Ah, det hade jag velat uppleva, jag som är cellist! Men vi får hoppas på fler sådana möjligheter nästa vecka. 🙄⛵♫

Grand Hotel? Nej, duschar och toaletter i Vejrös gästhamn…🙂

Kommentar

Katrina Af Wetterstedt

haha, int trodde jag att du gick till offentliga inrättningar… ska väl vara att den är så grand chic

Ett ledset flygplan. Piloten glömde tydligen att bromsa och planet fortsatte ner på stranden. Pilot och passagerare lär dock ha klarat sig bättre än planet.

Flygplatsterminalen (påminner om Halmstads flygplatsterminal på sextiotalet) ger dock en vink om landningsbanans ”kvaliteter”. Svalorna var dock förtjusta. Fullt av bon.

Maria bjuder på middag på öns gästgiveri. Tack för din generositet!

I inloppet till Skaelskör gick det undan mellan de tätt utplacerade pinnarna. Max tre knop läste vi på ett ställe, samtidigt som vi forsade fram i över sex knop med bara förseglet uppe.

Titta där, gott om plats i den innersta hamnbassängen! Det fick dock sin naturliga förklaring i den kokande ström vi hamnade i. Fick en hastig illusion av att vi skulle sladda upp i kroggästernas knän. Men vi slapp störa i lunchen, möjligen bidrog vi till en kort stunds underhållning.

Solskinsbussen… Det är till att sätta ribban högt. Eller trafikeras kanske linjen bara när solen skiner?

Det var lite dragigt på stranden, men solen sken. Jag avstod dock en tur med Solskinsbussen och trampade pedal istället.

Skaelskör. Ja, vad ska man säga?

1 juli, 201830 april, 2025

Sommarsegling 2018: Vordingborg-Fejö

Med Maria Hermansson och Katrina af Wetterstedt
Datum: 1-4 juli 2018
Rutt: Vordingborg-Femö-Fejö

Vi har nu seglat i vad som kallas Smålandsfarvandet, från Vordingborg till Femö och Fejö, två öar vi tyckte väldigt mycket om, Femö inte minst för det vackra böljande landskapet och Fejö för alla trevliga människor vi träffade och den mysiga hamnen i Dybvig. Lite onödigt spännande bara när man ibland måste ta sig fram över två-fyrameterskurvor. Man kan få hicka för mindre.

Vordingborgs borgruin. Eller blir detta en tautologi? Kanske borde benämnas Vordingborgs ruin….

Lakrits hör ju till livets måsten. Men, vad är detta? 🤔 Lakritsyoghurt?! Åh importerad från Åland… Den må avnydes till morgondagens morgenmad. 😊

Kommentarer.

Marie Grane
Intressant, men kan det vara gott?

Rose-Marie Lundblad
Berätta sen om det var gott ??!!

Per Karlbom : Smakar som en alkoholfattig, trögflytande Pernod. Mer smak av anis än lakritsrot alltså. Gott? Tja, gillar man Pernod, gillar man nog lakritsyoghurt.
Rose-Marie Lundblad: Tack för svar, tveksamt om jag rusar till Åland för ett inköp 😃
.
Eva-Mi Jungefeldt
Vad kul 😀Jag som älskar lakrits. Nästa gång jag kommer till Åland får jag köpa.